Strax norr om nummer ett på kartan finns två holmar, Eskilstorpaholmarna eller "Kuddarna". Dessa är inte inritade på kartan ovan från ca 1811. På den äldsta kartan från 1680-talet är däremot holmarna inritade som vore de förbundna med land. Detta hänger samman med att vattnet mellan holmarna och stranden är mycket grunt. Nummer 1 på kartan ovan visar alltså platsen för det ca 300 meter smala inloppet till Foteviken. Det är också här som Foteviksspärren från vikingatiden finns.

Spärren består av tusentals stenar, varje sten lagom stor för en man att bära. I spärren finns också nerkörda träpålar samt rester efter fyra vikingaskepp. Ett femte skepp har tagits upp för konservering. En fullskalekopia av detta skepp, "Erik Emune", finns i Vikingareservatet.

Spärren är påbörjad under kung Harald Blåtands tid på 980-talet enligt dendroprov (årsringsanalys av stolpar). Den har sedan blivit påbyggd fram till 1100-talet då dess funktion troligtvis spelat ut.

Flygarkeologen Esse Eriksson var en av de första som 1967 i tryck berättade om denna stenspärr. Danska stenfiskare ska i början av 1900-talet ha plockat mycket sten ur denna för byggnadsverksamheten i Köpenhamn. I folkmun benämndes stenarna som "bron", på vilken man förr kunde köra med både häst och vagn när man skulle till Malmö för att sälja fisk. Detta är väl mindre troligt och får väl tillskrivas folktron. Spärringen har ju i sin mitt en fri inseglingsränna. På generalguvernör Aschebergs handritade karta från 1680-talet omtalas platsen som "Stigan", dvs en plats med träpålar.

I dag leder en smal djupränna in i Foteviken. Viken är mycket grund, på många platser endast vaddjup. Djuprännan viker av söderut och följer den östra stranden av Lilla Hammars näs ner mot punkt 3 på kartan. Förrädiska stenar undre vatten finns här och var och utan lots är det inte lätt att komma in Foteviken. Mellan punkterna 3 och 4 finns en mindre holme som med stor sannolikhet inte är naturlig. Här kan ha funnits en inre försvarsanordning innan man med skeppen kom in i själva vattenbassängen som lik en vik går in i Lilla Hammars näs strax vänster om siffran 3 ovan.

Vad gäller djupförhållandena måste man räkna med att Foteviken grundats upp väsentligt under senare tid. Detta förhållande påpekade redan Esse Eriksson. Han menade att djuprännan inne i Foteviken kan ha varit två - tre meter djup. Detta torde dock ej ha varit fallet. Det räcker faktiskt med en halv meters ytterligare djupgående jämfört med dagens djup för att stora vikingatida krigsskepp ska ha kunnat ta sig in i den naturliga hamnbassängen vid Lilla Hammars by.