På landsidan strax norr om Foteviken och mitt för Eskilstorpa öar, ligger Eskilstorps ringvall, eller snarare Eskiltorps cirkelformade vattengrav. Det var flygarkeologen Esse Ericsson som upptäckte fornminnet från luften på 1960-talet. När han visade flygfotot för professor Holger Arbman, erinrade sig denne "att den såg ut som de mellansvenska hingsthetsningshagar av sten, där vikingarna roade sig med hästtävlingar och där man kunde samla en talrik publik."

Vattengraven bildar en oval, ca 50 m x ca 37 m. Graven är inte helt sluten utan lämnar en smal, fri passage på ena långsidan. Marken består av sand och vattengraven har en varierande bredd på 3-4 meter. 1982 gjordes en smärre arkeologisk undersökning. Man tog upp några sökschakt, dels innanför vattengraven, dels utanför denna. Man kunde dock inte utifrån dessa schakt få ytterligare upplysning om anläggningens funktion. Trots detta har hypotesen om hingsthetsningsplats numera vuxit sig stark och påtalas som en självklarhet i fråga om Eskilstorps ringvall. Hur snabbt kan inte en flyktig tanke bli till sann verklighet!

Ser vi på platsen i ett större geografiskt sammanhang kan konstateras att häradsgränsen mellan Oxie härad i norr och Skytts härad i söder når också ut till kusten vid just denna plats. Det finns forskare som menar att häraderna i Skåne kan ha uppstått som administrativa regioner under 1000-talet. Till skillnad från de flesta häradsgränser följer inte gränsen mellan Oxie och Skytt naturfenomen som åar o.dyl. Linje är tämligen rakt dragen i öster-väster. Man får en känsla av att det rika Söderslätt vid en tidspunkt uppdelats i två mera likvärdiga områden. Söderslätt är ju det område i hela Norden som har det tätaste beståndet av tidigmedeltida kyrkor.

Från ringvallen rakt ut i Öresund finns Eskilstorpaholmarna och söder därom inseglingsränna till Foteviken. Sett i detta perspektiv ligger platsen mycket strategiskt som bevakningsplats. Ett landmärke på denna plats har också underlättat den mycket svårnavigerade inseglingen mot Foteviken. Kanske har det funnits en uppkastad kulle med trätorn innanför en betydligt bredare vattengrav. Sandmaterialet i området och de ständiga översvämningarna har snabbt kunnat rasera denna sandkulle när väl platsen övergivits. Endast om man gör sökschakt genom vattengraven kan man konstatera om denna uppfyllts med massor från en innanför liggande hög. I fallet Eskilstorps ringvall återstår alltså mera arkeologiskt arbete för framtiden.